Är det skillnad på negativ och positiv stress?
Är det skillnad på negativ och positiv stress?
Finns det någonting som heter positiv stress? Vad är i så fall det och hur skiljer det sig från negativ stress? Låt oss reda ut begreppen.
Kroppen reagerar likadant på all stress
Stress är en reaktion i kroppen. Denna reaktion uppstår när vi blir utsatta för en belastning som överstiger våra resurser. Det klassiska exemplet är att vi möter en tiger. Eftersom vi förmodar att tigern vill äta upp oss samtidigt som vi förmodar att vi inte kan varken övermanna eller springa ifrån tigern uppstår en stressreaktion i hjärnan. Pulsen ökar, smärtkänsligheten minskar, stresspåslaget hjälper oss på många olika sätt att ta itu med den aktuella situationen.
Allt detta kan även uppstå i ett vanligt kontorsjobb. Låt säga att vi får ett kritiserande mail från en missnöjd kund. Automatiskt kanske vi drar slutsatsen att kunden kommer att prata illa om oss inför andra. Vi kanske även börjar bli oroliga för vad chefen ska säga om detta. Kommer våra karriärmöjligheter att minska? Samtidigt känner vi kanske inte kan komma undan detta och det känns kört. Nu uppstår en stressreaktion i hjärnan. Pulsen ökar, smärtkänsligheten minskar, exakt samma reaktion uppstår som om vi skulle möta en tiger.
Den stressreaktion som sker i hjärnan ser alltså exakt likadan ut oavsett vad som får oss att bli stressade.
Positiv stress handlar om kontroll
Ibland kan stress trots allt kännas som någonting positivt. Det kan uppstå en skön kick när vi ställs inför en utmaning. Vi kanske ska hålla en presentation eller så ska vi öka tempot för att hinna klart jobbet innan arbetsdagens slut. Skillnaden mellan dessa saker och mötet med en tiger handlar om kontroll. När vi möter en tiger tappar vi kontrollen. När vi ska hålla en presentation så har vi, förhoppningsvis, kontroll. När vi känner att vi har kontroll över situationen så kan vi nämligen njuta av de positiva effekter som stress faktiskt ger på kort sikt.
Alla de reaktioner som uppstår i hjärnan vid stress såsom högre puls, mindre smärtkänslighet, skarpare hörsel och så vidare gör oss bättre. Detta får oss att prestera bättre och snabbt formtoppa vår kropp. Vi får användning av detta tillskott för att springa ifrån tigern eller för att hantera en arg kund. Vi får även användning av detta när vi ska hålla en presentation eller hinna klart arbetet för dagen. Kortsiktigt gör stress oss bättre och så länge vi känner kontroll över situationen så upplever vi det som positiv stress.
Även positiv stress bryter ner oss
När vi utsätter oss för stress under en lång tid så riskerar vi att drabbas för utmattningssyndrom. Detta beror på att stress, i form av kortisol och andra hormoner, sakta bryter ner olika funktioner i vår kropp. Långvarig stress ger sämre immunförsvar vilket bäddar för sjukdomar. Vi riskerar högre blodtryck med hjärt- och kärlsjukdomar som följd. Det finns många riktigt dåliga effekter av långvarig stress.
Om vi hela tiden formtoppar oss själva med positiv stress, håller ett högt tempo och lever i ett rus av de kickar som högt tempo ger oss så utsätter vi oss för långvarig stress. Det spelar alltså ingen roll om stressen upplevs som positiv eller negativ, de långsiktiga effekterna är farliga.
Det finns alltså egentligen ingenting som heter positiv stress eftersom allting är samma sak. Däremot skulle vi kunna kalla kortsiktig kontrollerad stress för positiv stress. Om du regelbundet upplever detta, var noga med att även få återhämtning så att du inte ständigt lever i en bubbla av positiv stress. Då riskerar det nämligen sluta på ett riktigt negativt sätt.
Andreas Piirimets var den hypereffektive IT-konsulten som efter 15 år av högt tempo och flera kollapser slutligen blev sjukskriven i utmattningssyndrom. Idag har han bytt spår och talar om hur vi kan undvika stress och utbrändhet. Andreas vill vara på plats innan det smäller.
