Felrekrytering kostar 700 000 – Google-chefen berättar hur man anställer rätt
En felrekrytering kostar i genomsnitt 700 000 kronor och det är många som går snett. Endast 45 procent av de stora företagens rekryteringar, och 52 procent av småföretagen, är mycket lyckade visar en undersökningar från PWC och Poolia. Ett företag som däremot ofta lyckas hitta rätt folk är Google. Det är en av världens mest eftertraktade arbetsplatser och behöver därför sålla bland högkvalificerade sökanden. Här berättar Googles HR-chef Laszlo Bock om några vanliga fel många gör och vilka metoder Google använder vid rekrytering.
Laszlo Bock är HR-chef på Google. Det är han som är ansvarig för att locka till sig, utveckla, behålla och hålla anställda på gott humör. Lazslo har skrivit boken ”Work Rules” och är en flitig användare av LinkedIn, där han delar med sig av sin syn på HR. I sina texter ger han ofta uttryck för sin tro på att man i personalfrågor ska använda magkänslan men att den måste kompletteras med vetenskaplig fakta. Som HR-chef anser han att man ska ge människor både en mening med sitt arbete och frihet att kunna påverka det. Så gör man de anställda glada och motiverar dem till att göra ett bra jobb enligt Bock. Och han verkar ha rätt för under Bocks tid på Google har företaget utsetts till ”bästa arbetsgivaren” mer än 30 gånger och har fått över 100 utmärkelser, världen över, som ett attraktivt företag att arbeta på. 2010 utsågs Bock till "Human Resources Executive of the Year" av HR Executive Magazine.
Det går många skrönor om hur man blir anställd på Google. Bock vill helst inte kommentera dem men myten om att man ställs inför tankenötter som ”varför är vägbrunnar runda” och ”hur skulle du ta dig ut ur en hushållsmixer om du bara var ett par centimeter lång”, tycker han behöver korrigeras. ”Jag hatar tankenötter”, sa Bock för en tid sedan på LinkedIn Talent conference i San Francisco. ”Det finns ingen evidens för att svaren visar hur människor löser sina arbetsuppgifter eller fungerar på en arbetsplats. Några av dem som sköter anställningsintervjuerna hos oss ställer sådana frågor, men jag försöker få dem att sluta”.
Så rekryterar Google
- Strukturerade intervjuer fungerar bäst. Google vill att alla som genomför anställningsintervjuer utgår från samma lista med frågor när de träffar sökanden till specifika jobb. Det finna fortfarande utrymme för att individanpassa följdfrågorna, beroende på hur svaren ter sig. Bock menar att de som intervjuar lätt blir partiska och inkonsekventa om de hittar på frågorna under intervjuns gång. ”Använd vetenskap och se till att de som sköter intervjuerna lägger upp samtalen enligt samma modell. Om de inte gör det kan ni slänga svaren de fått under intervjuerna”, säger Bock.
- Enligt Bock är främsta egenskapen hos Googles bästa rekryterare att ge kandidaterna känslan av att ett jobb hos Google skänker livet en extra mening.
- Fyra egenskaper Google letar efter: 1) Förmåga att kunna lösa problem, 2) Ledaregenskaper/Ledarförmåga, 3) ”Googlyness” – passa in i företaget, 4) Arbetsspecifika kunskaper. Och egenskaperna står i den ordningen av en anledning. Bock har sagt att Google gillar nyfikna, snabblärande generalister som kan lösa vilka problem de än ställs inför. Därför rankas att vara allmänt smart högre än arbetsrelaterade färdigheter.
- Förmågan att kunna leda andra värderas inte av vad personens tidigare titlar. Google letar efter folk som kan uppfatta problem, gå in och hjälpa till att lösa dem – och som samtidigt har förmågan att avsäga sig ledarrollen för att, om nödvändigt, låta någon annan ta kommandot. Bock kallar det för ”utvecklat ledarskap”.
- Kulturen på Google är omtalad. Enligt Bock är den inte någonting som går att definiera som en sak, eller en form man är stöpt i. ”Google letar efter folk som gillar otydlighet, har ett ödmjukt intellekt och som har någonting nytt att bidra med”, säger Bock.
Bock sammanfattar Googles syn på rekrytering och HR så här: ”Kompromissa aldrig med kvalitet. Det är förödande. Om någon ser att han eller hon befinner sig bland människor som underpresterar kommer den personen för eller senare att bestämma sig för att inte han eller hon heller behöver anstränga sig. Ge de som söker jobb och arbetar hos er en anledning till att göra sitt bästa. Alla vill ha en mening med tillvaron. För de allra flesta är arbete en ganska medioker upplevelse, men så behöver det inte vara” avslutar Bock.