Hjärngympa med Mensas före detta ordförande
Jenny Åkerman
Jenny Åkerman arbetar som en slags "hjärnpedagog" med över tre decenniers erfarenhet av tanketräning med olika pedagogiska inriktningar. Jenny är även författare, musik- och röstpedagog, föreläsare samt före detta ordförande i Mensa Sverige. Hennes ämnen är bland annat hjärngympa, minnesträning, kommunikation och förändring. Talarforum bad Sveriges egen hjärn-lady om några konkreta tips om hur man håller hjärnan i form, undviker att fastna i gamla tankemönster och hur man ger sig själv energi-injektioner genom att tänka nytt och utmana sig själv mentalt.
Vältra dig i humor
All humor innehåller något överraskningsmoment. Hjärnan gillar att bli lite förvirrad och för en kort stund inte fatta, det är som att hjärnan utsätts för fritt fall. Sedan, när polletten trillar ner, då skrattar vi! Tänk på en Bellmanhistoria till exempel. Först får vi veta att detta handlar om en tysk, en fransman och Bellman. Först gör tysken en sak, sen gör fransmannen (eller fransken som barnen säger) samma sak. Då har våra hjärnor fått skapa ett spår: En person gör en viss sak. När sedan Bellman kommer, och som vi tror ska göra samma sak, plötsligt gör något helt annat blir vi helt paffa och skrattar av hjärtans lust. Det konstiga är att själva skämtet inte alls behöver vara särskilt kul.
Pajkastarhumor, clowner som ramlar eller fräckisar som bara är fräcka, ja sådant skrattas det ju också åt. Dock, humor av hög kvalitet är aldrig på någons bekostnad. Humorn syftar alltså till att skapa nya tankebanor, vilket vi gör när vi tvingas tänka nytt, och det mår vi bra av. Humor kan alltså vara en mycket bra medicin inom alla områden. Den gör dig både smartare och gladare.
Våga bli förvirrad
Det finns både sjuk och frisk förvirring, och det är viktigt att lära sig upptäcka skillnaden. Den sjuka förvirringen kan vara hemsk och sorglig, men allför många av oss associerar endast till den sjuka förvirringen när begreppet kommer upp. Det gäller särskilt om man har en nära anhörig med någon form av demens, eller om man jobbar i vården och möter detta varje dag, eller är drabbad själv. Man räds förvirringen och försöker krampaktigt hålla koll på allt.
Men det finns också en frisk förvirring, och den ska vi inte vara rädda för, tvärtom. Den friska förvirringen är härlig. Stanna upp när du inte hänger med i ett resonemang, känn hur förvirringen gör din hjärna alldeles vimsig. Njut! Säg gärna ”Just nu fattar jag inte riktigt vad du säger, jag är lite förvirrad, vänta, jag ska bara njuta en stund ...” och så sluter du ögonen och ler åt känslan. Det är som ett mentalt tivoli! Och det är så man lär sig nya saker. All utveckling och all ny kunskap föregås alltid av viss förvirring.
Ta ett steg åt höger
Hela hjärnan används i alla processer, men de två hjärnhalvorna har ändå ganska stora olikheter. I vår arbetskultur är det den vänstra halvans egenskaper som hyllas mest; vi ska vara ordningsamma, ha koll och göra saker rätt och fort. Men att låta den högra halvans egenskaper få ta plats, att sakta ner, kunna njuta av och med alla sinnen, att försöka få tyst på hjärnans eviga påpekanden att vi ska vara effektiva och ha koll, ja det är något av det viktigaste vi kan göra för vår mentala hälsa.
Man kan lära sig detta på mindfulness- eller meditationskurser, men man kan också bara rakt upp och ner, här och nu, ta några sekunder och bara lägga av allt man gör. Det är som att dra ur sladden och sätta i den igen; det vet vi ju ofta funkar på andra ”apparater” som blivit överladdade! Att bara dagdrömma, att låta tankarna vandra som de vill, det har nu visat sig vara enormt nyttigt för hjärnan, ja, det är faktiskt en förutsättning för att den ska fungera optimalt! Det kan jämföras med sömnen för kroppen: båda behövs för återhämtning och tankesortering. Men det är ändå inte fullt så illa som: ”In my left brain there is nothing right, and in my right brain there is nothing left.”
Tänk ”som om ...”
Ett av de allra bästa knepen för att snabbt få din hjärna att fungera enligt önskemål är att tänka ”som om ...” något redan har hänt. Vi har förmåga att planera, att se morgondagen framför oss, att skriva in en massa saker i kalendern, att staka ut semestern eller konferensen. Det vi gör då är egentligen att låtsas att det redan hänt, för att på så sätt kunna föreställa oss bästa möjliga resultat. Minnet är konstruerat på samma sätt, oavsett om det är bakåt eller framåt i tiden vi ”minns”. (Sedan är det andra mekanismer som avgör huruvida det har hänt på riktigt, eller bara är en plan, en dröm eller en fantasi.)
Träna upp din förmåga att tänka så här. Till exempel ikväll, när du ska somna, så låtsas att det är i morgon kväll, och att du ”minns” dagen som gått och hur bra dina aktiviteter blev. Den 22:a kan du alltså ta en titt i kalendern för den 23:e och tänka ungefär: ”Vad roligt vi hade på morgonmötet, det blev verkligen jättebra, precis som vi hoppades. Och på lunchen var det fantastiskt givande att gå ut med min kollega X och lära känna varandra ännu mer. Och vilken middag jag lagade! Och så skön kväll, lagom tidigt i säng, efter en härlig löprunda”. Märk att du ”ser” situationerna, och faktiskt uppfattar dem med alla dina sinnen. Då har din hjärna skapat ”minnen”, som fungerar som riktiga minnen; där finns tankestigar redan upptrampade. Och vilka stigar är lättast att ta? De som finns, eller de som inte finns? Nu kan du glömma vad du just gjort, och din undermedvetna plan känns helt logisk.
Musicera
Att själv spela eller sjunga, gärna med hjälp av noter, är något de allra flesta tror bara är de ”musikaliska” människorna förunnat. Men det är helt fel; musikalitet finns inom oss alla, och att använda sin hjärna för att få ihop rytm, melodier, sin röst och kanske något musikinstrument, är bevisat nyttigt och utvecklande för hjärnan. 10 av 10 personer som anser sig ”inte kunna sjunga” har något minne av att någon vuxen, i värsta (och tyvärr flesta) fall en musiklärare, har sagt åt en att hålla tyst, mima, eller lämna klassrummet. Men strunta i alla fåniga föreställningar om huruvida det blir ”bra” eller inte. Musikutövande finns för alla nivåer, har funnits i alla tider och i alla kulturer, utan undantag! Idag kommer fler och fler musik- och rytmbaserade metoder som används tex inom demensvården, bara för att det är så välgörande för hjärnan. Rytm är livet, livet är rytm. Och kom ihåg: ”Alla kan sjunga, men det är inte alla som kan ta betalt för det”.