Nobelpriset i trendspaning
För några dagar sedan var det stor fest i Stockholms Stadshus. Tidigare under dagen hade årets Nobelpristagare fått motta priset ur händerna på kungen. TV-kanaler världen över har i veckor sänt program om de olika pristagarna och deras forskning. Uppmärksamheten kring Nobelpriset i ekonomi har varit extra stor eftersom det handlar om vår framtid och för att två av pristagarna, Eugene Fama och Robert Shiller, dessutom varit oense om hur mycket man kan säga om den. Men trots den stora mediala bevakningen och priset dignitet är Socco och Mathson överens om det kanske inte kommer påverka oss speciellt mycket.
– Den här typen av forskning har inte ett jättestort genomslag i praktisk tillämpning. Marknaden går betydligt mer på resultat än på vad teoretisk forskning säger. Dessutom ska man vara medveten om att det Fama nu får pris för, baseras på en artikel han skrev 1970. Det är alltså inte ny forskning som har kommit fram nu utan det här är forskning som kom fram för 40 år sedan. Så i den meningen så har den kunskapen funnits väldigt länge, säger Sandro Scocco.
– Jag tror däremot att Schillers forskning kan leda till att man försöker hålla en mycket mer långsiktig utveckling av de stora makrovariablerna, så som kreditmarknaden, arbetslösheten, räntor och tillväxt. Det är väl därför finansmarknadsministern Peter Norman har inrättat det nya Stabilitetsrådet mellan Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Det är ett mjukt pratförsök att få till en tanke om säkerhet på marknaderna.
Att Nobelpriset inte har så stor påverkan är någonting som Johan Mathson håller med om.
– Ett Nobelpris och de teorier som det baserar sig på är ganska komplexa modeller och har en starkt akademisk approach.
Men, tillägger han – Jag hoppas att ett det här priset kan påverka näringslivet till en något högre grad av långsiktighet. För 15 år sedan skrattade vi åt den amerikanska ekonomin utifrån att den var så kvartalsinriktad. Det var kvartalsrapporterna som drev företagsledningarnas agerande och nästan hela ekonomin. Vi i Sverige hade då svårt att förstå hur man kunde jobba på det sättet. Men nu är vi där själva. Jag har en del uppdragsgivare som drivs av veckoekonomin. Där sitter de och mäter orderintaget klockan 15 på fredagarna, och agerar utifrån det. Jag hoppas verkligen att det här nobelpriset kan skapa en debatt kring betydelsen av att jobba lite mer långsiktigt.
Shillers forskning visar att många av de beslut som fattas på marknaderna är känslomässigt styrda snarare än rationella. Någonting vi kanske skulle kunna oroa oss för skulle kunna skapa oro på marknaden, när nu en Nobelpristagare som Shiller är ute i media och varnar för en bubbla på bostadmarknaden. Men att framtidspanare, även om de som Fama och Shiller är Nobelpristagare, skulle kunna sätta igång en kris är ingenting som varken Scocco eller Mathson tror mycket på.
– Här måste man ha respekt för sin egen obetydlighet. Jag är verkligen en sann vän av att marknader i regel klarar av att reglera sig själv. Ibland kan det vara en rätt smärtsam period men i slutändan har det ju mesta reglerat sig. Dessutom lever i en totalt transparent värld. Och det gör att all information är tillgänglig idag, om man bara har ett öppet sinne och är villig att ta in den. Så även om man skulle hålla inne någonting för att inte oroa marknaden, så tror inte jag att det bromsar ett förlopp som skulle sättas igång förr eller senare ändå, säger Johan Mathson.
Det är någonting Scocco håller med om.
– Vad ekonomipristagare säger är i det närmast betydelselöst. Även om människor ibland verkligen borde, så lyssnar de inte på varningarna. Att skylla på att ”ingen sa någonting” är en klassisk försvarsposition att när väl krisen är ett faktum. Det kan vi tydligt se när det gäller den senaste stora amerikanska krisen. Många ekonomer, där ibland Schiller, var tidigt ute och varnade för att prissättningen på bostäder hade gått alldeles för snabbt och skuldsättningen var alldeles för hög. Men de blev oerhört hårt angripna av ekonomer som ibland hade egna intressen i de här verksamheterna. Bankernas ekonomer kommer aldrig gå ut med att ”vi håller på att finansiera en bo-bubbla”. Så är det bara. Det hör till spelets natur. Varken de som lånar ut eller de som vill låna pengar vill höra talas om att det inte skulle vara långsiktigt hållbart.
Men det gör inte trendspaning till någonting ointressant eller oviktigt. Snarare, menar Johan Mathson, är det någonting som kan göras bättre och mer seriöst.
– När det gäller trendspaningar kan jag ibland känna att en hel del av de trender som presenteras inte alltid är så väl underbyggda med fakta. Idag finns dessutom verktyg som gör det möjligt att kartlägga trender på ett helt annat sätt än det gjorde för tio år sedan. Ska man presentera trender som kan få stora konsekvenser så måste man ha gjort ett grundligt förarbete. Det krävs att trendspaningarna blir mycket mera faktabaserade än vad de kanske ibland är idag.